| Konsumentföreningen Stockholms medlemmar tycker: Om genteknik och livsmedel
Förord till bifogade medlemsenkät Tre fjärdedelar av Konsumentföreningen Stockholms 470 000 medlemma är negativa till att med hjälp av genteknik förändra grödor eller livsmedel. Åtta av tio är oroliga över genteknikens effekter på hälsa och miljö och risker som kan vara okända idag. Något färre känner även oro för att bioteknikföretagen skall ta makten över livsmedelsproduktionen. Nio av tio tycker att det är viktigt att märka livsmedel där gentekniskt förändrade råvaror har använts, även om de inte på något sätt skiljer sig från traditionella produkter. Åtta av tio litar inte på de vetenskapliga bedömningar som EU, livsmedelsverket och jordbruksverket gör innan gentekniskt förändrade produkter får säljas på marknaden. Endast en av tio tror att det är möjligt att använda genteknik vid livsmedelsproduktion utan risk för människor och miljö. Över hälften tror inte att de är möjligt. Osäkerheten är dock stor, en tredjedel har svarar att de inte har någon uppfattning i frågan eller att de inte vet. Yngre personer är något mer positiva att använda genteknik i livsmedelsproduktionen än äldre, och män i högre grad än kvinnor. Det visar en attitydundersökning bland 500 av
Konsumentföreningen Stockholms Konsumenterna vill ha en långtgående märkning av dessa livsmedel. Detta bekräftar konsumentföreningens och övriga konsumentorganisationers krav att detaljhandeln och livsmedelsindustrin även skall märka de livsmedel som är så förädlade att de inte skiljer sig från traditionella. Konsumenterna vill ha – och har därmed rätt till – information så att de kan välja eller välja bort gentekniken som sådan när de köper sina livsmedel. Undersökningen visar också att det är viktigt med korrekt information om vad vi i dag vet om eventuella risker när de gäller genteknik och livsmedel. Över hälften av de tillfrågade känner t ex stor oro och drygt en av fyra viss oro för dessa livsmedels effekter på hälsan . Majoriteten av konsumenterna ser ingen nytta med gentekniken, visar under-sökningen. Åtta av tio tycker inte att det är angeläget att vare sig att förbättra smak, hållbarhet eller näringsvärde med hjälp av genteknik, inte heller om tekniken skulle bidra till lägre matpriser. Knappt hälften anser att det kan vara angeläget att få fram livsmedel som minskar risken för allergier. En tredjedel att det är angeläget att minska kemikalierna i jordbruket. Intresset för ämnet genteknik och livsmedel är stort. Åtta av tio personer uppger att de är intresserade av frågan och har uppmärksammat debatten. Två tredjedelar skulle vilja veta mer om livsmedel och genteknik och man vill ha tillgång till information i ämnet i livsmedelsbutikerna. Något mindre än hälften anser sig ha kunskap i frågan. När det gäller information om livsmedel och genteknik har man högst tilltro till information från Naturskyddsföreningen, de statliga verken, konsumentorganisationer och forskningen/universitet och högskolor ( 60 – 70 procent av de tillfrågade. Endast en av tio har tilltro till information från politiker, EU och Livsmedelsindustrin. Undersökningen genomfördes under november och december 1998 bland Konsumentföreningen Stockholms 470 000 medlemmar. 500 personer tillfrågades genom telefonintervjuer som genomfördes av Kooperativa Institutet (KOOPi) på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm. 80 procent besvarade enkäten. Enkäten i sin helhet: KfS:s medlemmar om genteknik och livsmedel Sammanfattning och slutsatser En majoritet, 80 procent, av Konsumentföreningen Stockholms medlemmar är intresserade av genteknik och livsmedel. Lika många har uppmärksammat debatten. Ungefär varannan medlem anser sig ha kunskap i frågan och ungefär två tredjedelar av medlemmarna skulle vilja veta mer om genteknik och livsmedel. Den plats man helst vill söka informationen på är livsmedelsbutikerna. Nästan alla medlemmar anser att det är mycket eller ganska viktigt att livsmedel som framställts med hjälp av genteknik får en särskild märkning. Något färre anser att det är mycket eller ganska viktigt att även märka livsmedel där genförändrade råvaror har använts, men som trots det är så förädlade att den färdiga produkten inte på något sätt skiljer sig från andra varor. Vidare tycker drygt nio av tio medlemmar att det är mycket eller ganska viktigt att se till att det finns livsmedel som inte har framställts med hjälp av genteknik i handeln. Det finns en allmän skepticism till genteknik och livsmedel bland medlemmarna, bara var tjugonde medlem är allmänt positiv till att förändra grödor eller livsmedel med hjälp av genteknik. Något fler, var tionde medlem, tror att det är möjligt att använda genteknik vid tillverkning av livsmedel utan risk för människor och miljö. Många medlemmar, tre av fyra, känner oro över vilken effekt användningen av genteknik vid framställning av livsmedel har på hälsa, miljö och etiska frågor. Många känner också oro över bioteknikföretagens inflytande samt idag okända risker med genteknik. Det är på få sätt som medlemmarna tycker det är angeläget att använda sig av genteknik. Knappt hälften av medlemmarna anser att det är angeläget att använda genteknik för att ta fram livsmedel för allergiker och en tredjedel för att minska användningen av kemikalier i jordbruket. Tilltron till kompetensen hos EU, Livsmedelsverket och Jordbruksverket med flera att genomföra vetenskapliga bedömningar av genförändrade livsmedel är låg bland medlemmarna. Endast två av tio har stor eller ganska stor tilltro medan sex av tio har liten tilltro. Till viss del förklaras detta av att få har tilltro till information om genteknik och livsmedel från EU. Högst är tilltron till information från Naturskyddsföreningen, statliga myndigheter, konsumentorganisationer, forskning/universitet/högskolor och Greenpeace (mellan 60 och 80 procent). Lägst är tilltron till information från politiker, livsmedelsindustrin och EU (cirka 10 procent). Sammanfattningsvis tyder denna undersökning på att Konsumentföreningen Stockholms medlemmar är negativa till att man använder genteknik vid produktion av livsmedel med undantag då den används för att ta fram livsmedel för allergiker eller minska mängden farliga kemikalier i jordbruket. Det finns ett stort intresse för frågan bland medlemmarna och många vill veta mer, företrädesvis genom att få information i livsmedelsbutikerna. Medlemmarna vill dessutom att livsmedel som framställts med hjälp av genteknik får en särskild märkning. Inledning Denna undersökning syftar till att ge en bild av inställning till genteknik vid framställning av livsmedel bland Konsumentföreningen Stockholms medlemmar. I slutet av november och i december gjordes telefonintervjuer utifrån följande frågeställningar:
Urval och svarsfrekvens Undersökningen omfattade 500 slumpvis utvalda medlemmar ur KfS:s medlemsregister. De uppfyller kriterierna för "aktiv medlem", det vill säga att de har registrerade inköp för 500 kronor eller mer under de senaste tre månaderna, i detta fall 9807-9810, utan någon begränsning på besöksfrekvens. 396 personer besvarade intervjufrågorna, vilket ger en svarsfrekvens på knappt 80 procent. Svarsfrekvensen är tillfredsställande. Resultaten påverkas inte på något systematiskt sätt av bortfallet. Andelen kvinnor och män är ungefär lika fördelat bland de som svarat och de som inte har svarat. Detsamma gäller ålder. Däremot är det inte osannolikt att de som har valt att delta i genomsnitt är mer engagerade i frågan än de som har avstått. Detta skulle kunna påverka resultaten mot en större enighet bland de som svarat än bland alla medlemmar sammantaget. Dock tyder inte resultatet på att så är fallet. Av de medlemmar som ingick i urvalet men som inte har besvarat enkäten ville tio procent inte delta. Sju procent gick inte att få tag på medan tre procent föll bort på grund av felaktiga uppgifter. Resultatens statistiska tillförlitlighet Antalet svar ger en säkerhet i resultaten som innebär att om 5 procent i undersökningen svarat t.ex. "ja" på en viss fråga, skulle med 95 procent sannolikhet mellan 2 och 8 procent svara "ja" om vi intervjuade samtliga "aktiva" medlemmar (vår "population"). Samma "osäkerhetsintervall" gäller för resultat nära 100 procent. Vid undersökningsresultat på 50 procent är intervallet som störst; värdet för hela populationen ligger då med 95 procent sannolikhet mellan 43 och 57 procent. Resultat från telefonintervjuerna Allmänt I appendix 1 finns tabeller över svarsfrekvenserna för olika grupper som har besvarat enkäten: alla, män respektive kvinnor, medlemmar mellan 20 och 39 år, 40 och 54 år, 45 och 70 år, medlemmar med respektive utan kunskap om genteknik och livsmedel samt medlemmar som varken har kunskap eller vill veta mer om genteknik och livsmedel. Det finns ingen genomgående skillnad mellan de olika grupperna. I redovisningen nedan av har resultaten därför inte delats upp för olika grupper utan avser samtliga. Men, när det finns skillnader, klara eller antydan till, så redovisas de. Resultaten för frågorna presenteras i samma ordning som de har ställts. I början av varje intervju lästes följande inledning upp: "Hej, jag heter NN och ringer från Kooperativa institutet på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm. Vi håller på med en undersökning om medlemmarnas inställning till genteknik vid framställning av livsmedel. Har du tid att svara på några frågor? Det tar bara några minuter Fråga 1 Är du förtroendevald i Konsumentföreningen Stockholm? Svarsfördelning: Ja 3 procent Nej 97 procent Nästan inga personer som intervjuats är förtroendevalda i Konsumentföreningen Stockholm. Eftersom antalet förtroendevalda är så litet är det inte statistiskt intressant att jämföra förtroendevalda med icke-förtroendevalda. Fråga 2 Under de senaste två åren har genteknik och förändring av livsmedel med hjälp av genteknik diskuterats.
De som har kunskap om genteknik och livsmedel har i större utsträckning uppmärksammat debatten, är mer intresserade av frågan och vill i större utsträckning veta mer än de som inte har kunskap. Av de som är intresserade av frågan har nästan alla uppmärksammat debatten. Hälften har kunskap i frågan och hälften inte. Tre fjärdedelar av de som är intresserade av genteknik och livsmedel vill veta mer. Fråga 3* Hur skulle du helst vilja ha informationen? Via:
* Frågan har ställts till de som svarat att de vill veta mer om livsmedel och genteknik. Knappt sju av tio medlemmar vill veta mer om livsmedel och genteknik. Främst vill de ha information i livsmedelsbutikerna. Därefter kommer information via livsmedelshandelns tidningar och reklamblad samt dagspress, radio och TV eller en kombination av de tre nämnda kanalerna. Få medlemmar, var tjugonde, vill ha informationen via Internet. Fråga 4 Anser du att det är viktigt eller oviktigt att livsmedel som framställts med hjälp av genteknik får en särskild märkning (information/etikett) på varan? Drygt nio av tio medlemmar anser att det är mycket eller ganska viktigt att livsmedel som framställts med hjälp av genteknik får en särskild märkning. Nästan ingen (3 procent) anser att det är oviktigt. Fråga 5 Anser du att det är viktigt eller oviktigt att även märka livsmedel där genförändrade råvaror har använts men som är så förädlade att den färdiga produkten inte på något sätt skiljer sig från andra varor? Nära nio av tio medlemmar anser att det är mycket eller ganska viktigt att även märka livsmedel där genförändrade råvaror har använts men som är så förädlade att den färdiga produkten inte på något sätt skiljer sig från andra varor. Fråga 6 Anser du att det är viktigt eller oviktigt att se till att det finns livsmedel som inte har framställts med hjälp av genteknik i handelen? Mycket viktigt 82 procent Ganska viktigt 12 procent Oviktigt 3 procent Ingen uppfattning / vet ej 3 procent Drygt nio av tio medlemmar tycker att det är mycket eller ganska viktigt att se till att det finns livsmedel som inte har framställts med hjälp av genteknik i handeln. Fråga 7 Vad anser du rent allmänt om att med hjälp av genteknik förändra grödor eller livsmedel. Anser du att det är:
Resultaten har slagits ihop så att mycket positivt tillsammans med ganska positivt har blivit "Positivt" och ganska negativt tillsammans med mycket negativt har blivit "Negativt". Få medlemmar är allmänt positiva till att förändra grödor eller livsmedel med hjälp av genteknik. Mest positiva är medlemmar under 40 år och mest negativa är medlemmar över 55 år. De mellan 40 och 55 år är i störst utsträckning varken positiva eller negativa. Fråga 8 Är det enligt din uppfattning möjligt att utan risk för människor och miljö använda genteknik vid tillverkning av livsmedel? Endast var tionde medlem tror att det är möjligt att använda genteknik vid tillverkning av livsmedel utan risk för människor och miljö. Lite drygt hälften tror inte att det är möjligt. En relativt stor grupp, var tredje medlem, är osäker och har svarat att de inte vet. Fråga 9 Känner du oro eller inte över vilken effekt genteknik kan ha på följande områden då den används vid produktion av livsmedel? Svara på en skala 1 till 5, där 1 är ingen oro alls och 5 är mycket stor oro.
De som anser sig ha kunskap om genteknik och livsmedel känner mer oro över hälsa och miljö än de som saknar kunskap. Minst oro över hälsa och miljö känner de som saknar kunskap och som inte vill veta mer om genteknik och livsmedel. Fråga 10 Anser du att det är angeläget eller inte att använda genteknik på följande vis om det sker utan risk för människor och miljö ?
De som anser sig ha kunskap tycker i lägre utsträckning än genomsnittet att det är angeläget att använda genteknik vid framställningen av livsmedel på de nämnda sätten medan de som inte har kunskap i högre grad tycker att det är det. De som är mest positiva är de som anser sig sakna kunskap och samtidigt inte vill veta mer om genteknik och livsmedel. Fråga 11 Innan ett genförändrat livsmedel får säljas görs en omfattande vetenskaplig bedömning av bland andra EU, Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Har du stor eller liten tilltro till deras kompetens för att göra bedömningen? Hela sex av tio har liten tilltro till kompetensen hos EU, Livsmedelsverket och Jordbruksverket med flera att genomföra vetenskapliga bedömningar av genförändrade livsmedel, drygt en av tio har inte någon tilltro alls. Knappt två av tio medlemmar har stor eller ganska stor tilltro. De som inte har kunskap om genteknik och livsmedel har högre tilltro till kompetensen än de som har kunskap. Den låga tilltron till kompetensen förklaras till viss del av att så få har tilltro till information om genteknik och livsmedel från EU. Andelen medlemmar med tilltron till EU är i genomsnitt 10 procent medan den än cirka 70 procent för svenska myndigheter. Fråga 12 Har du eller har du inte tilltro till information om genteknik och livsmedel från följande källor:
Hälften eller fler av medlemmarna har tilltro till information från, i ordningsföljd:
Bland de medlemmar som har kunskap om genteknik och livsmedel eller är mellan 55 och 70 år har fler, kring 80 procent, tilltro till dessa källor, med undantag för Greenpeace till vilken tilltron är densamma. Det omvända gäller för de utan kunskap. En tredjedel av medlemmarna har tilltro till information från:
De som har kunskap om genteknik har i större utsträckning (varannan medlem med kunskap) tilltro till information från Svenska kyrkan än övriga. Medlemmar under 40 år är de som har högst tilltro till information från dagspress, radio och TV. Lägst är tilltron till information från:
Endast 10 procent av medlemmarna sig ha tilltro till information från dessa. Den enda grupp som skiljer sig från genomsnittet är de som inte har kunskap om genteknik och som inte vill veta mer. Dessa har när dubbelt så hög tilltro till information från livsmedelsindustrin som övriga. Appendix
|
