Rapporter

Kommunerna har en viktig roll när det handlar om att få hushållen att slänga mindre mat, eftersom de ansvarar för att kommuninnevånarnas sopor tas om hand. De har dessutom såväl anledning som möjlighet att försöka påverka hushållens beteende när det gäller matavfall. Vi har därför undersökt hur landets kommuner arbetar med att ta hand om matavfall och hur de bidrar till att minska hushållens onödiga matavfall.

Mot bakgrund av det stora fokus som idag är på hälsosam mat och träning har vi granskat de förändringar i svenskarnas inköp av matvaror och kosttillskott som skett under de senaste åren, 2008–2014. Vi har även genomfört en attitydundersökning på området mat, träning och kosttillskott och jämfört resultatet med en undersökning som Svensk Egenvård gjorde 2010.

Maten är uppseendeväckande billig jämfört med för 20 år sedan. Vi har bläddrat i ett gammalt annonsblad från 1993 och konstaterar att många varor var billigare då än nu.

Hur marknadsförs livsmedel som riktar sig till barn och vad innehåller de? Konsumentföreningen Stockholm har för femte gången sedan 2005 granskat livsmedel som riktar sig till barn

I april 2014 genomförde Konsumentföreningen Stockholm (KfS) 19 intervjuer där utvalda personer inom storkök, restaurang och livsmedelsbranschen fick ta ställning till KfS frågor om salt i maten.

Konsumentföreningen Stockholm har ställt frågor om framtiden till svenska folket. Frågorna berör elva olika områden bland annat robotar, växthuseffekten, GMO och marknadsföring. Nedan presenteras ett axplock.

Syftet med undersökningen är att se om informationsplikten i REACH-förordningen (EU:s kemikalielagstiftning) är funktionell ur ett konsumentperspektiv. Lagstiftningen säger att konsumenten har rätt att fråga och få svar på om en vara innehåller ämnen som är särskilt farliga för hälsa och miljö. Företaget/butiken ska vara inom 45 dagar.

Det slängs mycket mat i livsmedelskedjan vilket ger onödig negativ påverkan på miljö och ekonomi. Något som påverkar mängden matsvinn i hushållen är konsumentens kunskap om kylskåpstemperaturens koppling till matens hållbarhet. Konsumentens kunskap om hållbarhetsmärkningar är också en faktor som påverkar mängden matsvinn. I oktober 2013 ställde Konsumentföreningen Stockholm tre frågor kring detta till svenska folket. Samma frågor ställdes 2011.

Konsumentföreningen Stockholms attitydundersökning visar att majoriteten av svenska folket har uppmärksammat debatten om att vi äter mer salt än vi borde. Men få verkar känna oro över detta.

KfS har granskat saltmängden i cirka 300 varor i olika kategorier av livsmedel. Mängden salt varierar stort inom vissa kategorier. KfS anser att industrin har stora möjligheter att sänka salthalten i många livsmedel.