Rapporter

I Sverige liksom i många andra delar av världen äter vi för mycket natrium som tillförs genom att maten saltas med natriumklorid, koksalt. I genomsnitt äter vi ungefär dubbelt så mycket salt som de 5-6 gram som rekommenderas av svenska och internationella folkhälsomyndigheter. Rapporten är en faktasammanställning som Konsumentföreningen Stockholm har gjort.

Häst i lasagnen, gris i kebaben och fläsk som blir oxfilé. Den senaste tidens köttskandaler har gjort att nästan en av fyra (23%) svenskar har minskat sin konsumtion av kött. Men majoriteten (75%) uppger trots allt att de inte har påverkats. Det visar en undersökning som Konsumentföreningen Stockholm (KfS) låtit göra.

I januari 2013 fick 1 000 personer ta ställning till Konsumentföreningen Stockholms 25 påståenden om mat. Resultatet visar att det finns många missuppfattningar som vi kan bringa klarhet i.

Äter vi verkligen för mycket salt? Förebygger C-vitamin förkylning? Är lättmjölk utspädd med vatten? Det finns många missuppfattningar som lever vidare trots att de inte stämmer med verkligheten. Hur mycket kan du om maten? Testa dig själv och dina vänner.

Svenska ägg håller god kvalitet betydligt längre än dagens bäst före-datum. Den gemensamma EU-regeln om 28 hållbarhetsdagar är, tillskillnad från andra livsmedel, en särregel som endast gäller ägg. Konsumentföreningen Stockholm anser att regeln är onödig och att den leder till att ägg kastas i onödan. För att stärka argumenten för en ändring av EU-regeln har denna studie på hållbarhet av ägg genomförts.

Genom en explorativ fallstudie undersöker denna uppsats en svinnreducerande åtgärd på mikronivå: en utförsäljning på butiksnivå av ätbara frukter och grönsaker som i vanliga fall brukar slängas. Studien är initierad av KfS.

Många hygienartiklar som till exempel schampo och duschkrämer har i dag förpackningar som är svåra att tömma helt på sitt innehåll. Designen på förpackningen gör att konsumenten inte kan utnyttja hela produkten vilket påverkar både plånbok och miljö. Tonvis av restprodukter blir varje år kvar i förpackningar och går därmed till spillo.

Sveriges Konsumenter och Konsumentföreningen Stockholm har under upprepade gånger kontrollerat läsbarheten på livsmedelsförpackningar ute i butikerna. Anledningen är att många konsumenter upplever att det är svårt och ibland helt omöjligt att läsa texten på många livsmedelsförpackningar. Nu har turen kommit till hud- och hårvårdsförpackningar. Totalt har läsbarheten på 200 innehållsförteckningar och varningstexter granskats.

Nanoteknik är en relativt ny teknik som inte har diskuterats brett i Sverige, till skillnad från andra i länder som till exempel Frankrike och Storbritannien. För att ta en första temperaturmätning på inställningen till tekniken har Konsumentföreningen Stockholm ställt några frågor till drygt tusen personer i riket.

Innehållet av näringsämnen förändras vid alla typer av livsmedelsprocessning. I de flesta fall handlar det om näringsförluster men i vissa fall ökar tillgängligheten av näring efter tillagning.